Radon i svenska bostäder
Radon i bostäder: gränsvärden, hur du mäter, vad mätningen visar och vilka åtgärder som finns - med hänvisning till SGU:s och myndigheternas öppna data.
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som kan finnas i inomhusluften. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer, och radon räknas som den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Den goda nyheten är att radon är enkelt att mäta och nästan alltid går att åtgärda. Den här guiden förklarar var radon kommer ifrån, hur du tar reda på läget i just din bostad, och vad du kan göra.
Var radon kommer ifrån
Radon i bostäder har tre huvudkällor. Den vanligaste är markradon, gas som bildas naturligt i berggrund och jord och som kan tränga in i huset genom sprickor i grund och källare. Särskilt utsatta är områden med luftig, genomsläpplig mark och områden med alunskiffer, som har hög uranhalt. Den andra källan är byggnadsmaterial, framför allt så kallad blåbetong som tillverkades från 1929 till slutet av 1970-talet och avger radon. Den tredje källan är hushållsvatten från borrade brunnar i berg, där radon kan avgå till inomhusluften när vattnet används.
Öppna data om berggrund och radonrisk
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är den myndighet som kartlägger berggrund och jordarter och tillhandahåller öppna geologiska data. SGU:s kartor över markens uranhalt och över områden med alunskiffer ger en indikation på var markradon är mer sannolikt. Många kommuner har dessutom tagit fram egna översiktliga radonriskkartor utifrån geologin. Sådana kartor pekar ut var risken är förhöjd, men de kan aldrig ersätta en mätning i den enskilda bostaden. Geologin varierar på kort avstånd, och husets grundläggning och ventilation avgör hur mycket markradon som faktiskt tar sig in. Se en riskkarta som en signal om att mäta, inte som ett svar.
Gränsvärdet
Referens- och riktvärdet för radon i inomhusluft i Sverige är 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³) som årsmedelvärde. Ligger halten över det bör åtgärder övervägas. Värdet gäller både befintliga bostäder och nybyggnation. För att jämföra med gränsvärdet behöver du ett årsmedelvärde, inte en ögonblicksmätning.
Så mäter du
Radonhalten varierar kraftigt över dygnet och året, och är normalt högst under vintern när vi vädrar mindre och marken är tjälad. Därför görs en tillförlitlig mätning som en långtidsmätning under eldningssäsongen, ungefär från oktober till april, under minst två månader, gärna tre. Mätningen görs enkelt med små dosor som du beställer, placerar ut enligt anvisning i minst två rum och sedan skickar tillbaka för analys. Resultatet räknas om till ett årsmedelvärde. Korta rådgivande mätningar finns, men de duger bara för en snabb fingervisning, inte för att jämföra med gränsvärdet eller inför en försäljning. Har du borrad brunn kan du dessutom låta analysera radon i vattnet.
Åtgärder om halten är för hög
Vilken åtgärd som fungerar beror på var radonet kommer ifrån, vilket en radonutredning kan klargöra:
- Markradon åtgärdas ofta genom att täta grunden mot marken och genom att förbättra ventilationen, eller genom en radonsug som skapar undertryck under huset så att gasen leds bort innan den kommer in.
- Blåbetong hanteras i första hand med förbättrad ventilation, eftersom själva materialet är svårt att åtgärda på annat sätt. Ökad luftväxling späder ut halten.
- Radon i vatten minskas med en radonavskiljare som luftar vattnet innan det används.
Efter en åtgärd bör du alltid göra en ny långtidsmätning för att kontrollera att halten har sjunkit. Kommunen är tillsynsmyndighet för radon i bostäder, och många kommuner erbjuder rådgivning och ibland bidrag eller subventionerade mätningar.
Radon vid bostadsköp
Fråga alltid säljaren om det finns en radonmätning gjord, och i så fall när och med vilket resultat. Saknas mätning vet varken du eller säljaren läget, och du kan välja att göra en mätning en del av din undersökning. För bostadsrätt ansvarar föreningen för radon i byggnaden. Läs mer om hur du granskar ett köp i vår köpchecklista, och om hur du väger in miljö och risk i din områdesbedömning i guiden om att bedöma ett bostadsområde.
Denna text är allmän information och inte medicinsk, teknisk eller juridisk rådgivning. För din bostad, utgå från en mätning och kontakta kommunen eller en radonkonsult.